Svenska English Franais Deutsch

Historia

bjorno1.jpg

B J Ö R N Ö

En plats med medeltida anor

Första gången som gården omnämns i skriftliga källor är 1346. Vid slutet av 1300-talet kom Björnö i händerna på en av kung Albrekts tyska riddare, Erik Ummereise som år 1406 hade Björnö som sin sätesgård. Sonen Johan skrev Björnö som sin sätesgård 1413 och han dog omkring 1440.

 

Björnö under 1600-talet

På 1560-talet ägdes gården av Åke Bengtsson Färla, som hade ärvt den efter sin mor. Björnö brukades då av landbönder men fick status som säteri år 1609 då den ägdes av Bengt Färlas systerdotterson Carl Eriksson Oxenstierna af Eka och Lindö, död 1629. Gården ärvdes av dennes son Erik Oxenstierna som är känd genom att han i ett gräl på Stortorget i Stockholm 1642 slog ihjäl den berömde arkitekten Simon de

la Vallée. Eriks son ärvde Björnö 1662 men bytte 1669 bort det till översten Henrik Ulfvenklou som därefter skrev sig till Björnö och dog där 1677. Hans son var Johan Gustaf Ulfvenklou till Björnö, död 1735.

 

Ett expansivt 1700-tal

Under en följande ägare, majoren Henrik Ulfvenklou, kom Björnö vid 1700-talets mitt att i hög grad utvecklas ekonomiskt, bland annat genom anläggandet av ett par industrier på ägorna, nämligen Skäggenäs saltbruk och Skäggenäs skeppsvarv, vartill också kom ett betydande tegelbruk. När majoren var ute i tjänsten under långa perioder sköttes godset av hans fru Engel Cronhjort, som av en samtida resebeskrivare får ett vackert betyg; »vi sågo med förundran de prisvärda minnesmärken, som herr majorens saknade kära maka välborna fru Engel Cronhjort sig till evigt beröm nedlagt». Jordbruket drevs på skånskt sätt genom frälseböndernas dagsverken. År 1773 kom det närbelägna Stävlö att genom Abraham Henrik Ulfvenklou förenas med Björnö; han köpte dessutom den stora egendomen Kläckeberga vid Kalmar. Ett antal byggnader på Björnö uppfördes under 1700-talet och flera av dem finns kvar idag. Flygeln i sten från 1770-talet är ett utmärkt exempel på rokokostil.

Familjen Posse präglar 1800-talets Björnö

 

Björnö och Stävlö ärvdes 1784 av systersonen till Ulfvenklou, major Henrik Walter Berg von Linde. 20 år före sin död 1834 sålde han godset till dottern, gift med majoren greve Carl Posse. Greve Posse kom att utöka godsets domäner och blev en av länets rikaste magnater. Omfattande invallningar vid kusten, väganläggningar och betydande byggenskap kännetecknade denne herre, som i mångt och mycket var en originell person. Ett exempel är de många raka vägar han lät bygga, i dessa trakter fortfarande kallade ”Possevägar”. Carl Posse ritade och lät bygga den ny huvudbyggnaden på Björnö i början av 1850-talet. I stil och utformning har den inga direkta motsvarigheter. Efter det att huvudbyggnaden var klar fortsatte Posse med ständigt nya byggprojekt som kom att prägla herrgårdsbyggelsen i Åby socken. Den mycket välbevarade huvudbyggnaden på Björnö ligger på samma plats som sin föregångare och ingår i en gårdsplan som är hämtad från den kände Wijnblads mönsterritningar från mitten av 1700-talet.

Efter greve Carl Posses död 1867 delades det stora godskomplexet. Under krisen på 1880-talet såldes gården. Björnö köptes av grosshandlaren J.M. Bruun i Kalmar och hans familj kom att  i bolagsform äga gården till 1973 då Holger Jonsson köpte gården som kom att ägas i fastighetsbolaget Stockholmia.. I mitten av 1990-talet bedrev Yvonne Frank Månsson här ett hälsohem då vissa renoveringar genomfördes. År 2000 förvärvade Jan Wikskär gården av fastighetsbolaget Stockholmia. Och de nuvarande ägarna Sofia & Dan Edlund tog vid 1 juni 2010 och driver nu traditionen vidare tillsammans med sina barn Sara & Henrik.